Vad är effektanalys?

Effektanalyser kan användas till väldigt mycket olika saker. Egentligen är själva meningen i ordet enkel att förklara. Precis som man hör på ordet effektanalys så handlar det om att analysera vad för typ av effekt någonting har på något annat. Man tillför någonting för att analysera och ser hur effektivt det är. För att ta ett exempel, kan man göra en effektanalys när det kommer till kostnader. Om man ska starta upp ett visst projekt vill man givetvis att det ska vara så billigt som möjligt, men när man försöker göra allt kostnadseffektivt kan effekten utebli.

Föreställ er en reklamkampanj där man lägger ut 10.000 kronor för att sprida budskapet att det är en ishockeymatch i Scandinavium. Matchen lockar då 5000 personer. Hade man istället hade satsat hela 30.000 kronor kanske man hade fått en fullsatt arena. Det är detta som effektanalyser är till för, det vill säga att förstå hur mycket effekt man får ut av en viss handling.effektanalys

Effektanalyser kan givetvis även användas inom många andra områden. Ett av de vanligaste områdena torde vara när man mäter effekten i elektriska apparater, för att få reda på hur mycket energi som är effektiv i vissa sammanhang. Givetvis vill man att effekten skall vara så hög som möjligt. Om man till exempel tillför 100 watt i en apparat och den bara fungerar på halvfart, är effekten dålig. Nånstans spiller man en mängd med energi som egentligen skulle kunna användas för att få maskinen att fungera till fullo. I detta fall ska man göra en effektanalys och ta reda på var felet befinner sig. Är det maskinen som det är fel på? Kanske är det strömtillförseln som inte fungerar som den ska. Hur som helst kan en effektanalys hjälpa dig i ett läge som detta. Den är alltså till för att utreda orsak och verkan.

PVC fönster – för enkelhetens skull

PVC är ett underhållsfritt material som är bland det bästa man kan tillverka fönster i. PVC fönster är nämligen slitstarka och lättskötta samtidigt som de håller tätt och håller värmen inne och kylan ute, eller tvärtom. Du kommer aldrig behöva slipa ner eller måla om dina PVC fönster. Det finns många fördelar med att byta ut dina gamla fönster till PVC fönster. Först och främst, om du märker att dina fönster inte håller tätt, drar kallt eller är enkla så kan det sänka dina driftkostnader genom att byta ut dem. Dåligt tätade fönster är nämligen en vanlig anledning till höga driftkostnader då dessa släpper ut mycket värme.

Dessutom är PVC fönster billigast på marknaden samtidigt som de håller bäst över tid. Med en tilläggsisolering så håller även PVC fönster bättre än träfönster i täthet. PVC är ett av de vanligaste byggmaterialen som man använder sig av och namnet kommer från polyvinylklorid som är en blandning mellan mineralolja samt koksalt. Det påverkas vare sig av fukt, luft, värme, kyla eller rost då det är ett dött material till skillnad från exempelvis trä som kan svälla. Det är även miljövänligt då det är lätt att återvinna PVC då det inte längre används.

PVC är även väldigt formbart vilket innebär att du kan beställa PVC fönster i vilken typ av design du vill. Givetvis finns även PVC fönster i standardmått men om du föredrar till exempel större fönster som släpper in mycket ljus är även detta en möjlighet, så länge ditt hem i övrigt tillåter det. Stora fönster behöver inte heller dra kallt när du väljer PVC så länge de i övrigt är bra isolerade. Det krävs alltid isolering oavsett vilken typ av fönster du väljer. Detta beror på det nordiska klimatet med väldigt kalla vintrar. Höj värdet på din fastighet med nya fönster.

Vad är programmering?

Programmering handlar om att ge instruktioner till en maskin och de personer som ägnar sig åt detta hantverk kallas följaktligen programmerare. En vanlig missuppfattning är att programmering enbart har med datorer att göra, men alla typer av maskiner som använder sig av kodade instruktioner kan programmeras – vare sig det gäller en dator, en robot eller en miniräknare. De har alla en processor som direkt förstår och klarar av att exekvera de givna instruktionerna. Språket en processor förstår kallas maskinkod.

Programmering direkt i maskinkod mycket ovanlig nuförtiden. Maskinkod är nämligen på en mycket låg abstraktionsnivå och är gjord för att direkt kunna läsas och förstås av en maskin. Det kallas ofta binärkod, eftersom det i grund och botten rör sig om långa sekvenser av ettor och nollor. Maskinkod är svårtolkad för människor och den skiljer sig dessutom beroende på processortypens instruktionsuppsättning. På grund av att programmering direkt i maskinkod skulle vara mycket opraktiskt har man istället strävat efter att öka abstraktionsnivån.

Först kom så kallade assemblerspråk, som ligger relativt nära hårdvaran och har direktöversättning till maskinkod, men de är fortfarande på en relativt låg abstraktionsnivå. Det verkliga genombrottet kom med de allmänna programspråken, som till exempel C, Pascal och Java. Där motsvarar en sats eller en instruktion ett flertal instruktioner i maskinspråket. Sedan kompileras det till maskinkod av en kompilator, vilket i princip kan ses som en slags översättning. I dagsläget finns det flera programspråk med mycket hög abstraktionsnivå. Dagens programmerare arbetar i huvudsak med den här typen av högnivå-språk, när de till exempel utvecklar mjukvara.

Det finns också flera olika idéer och läror om hur programmering ska struktureras och organiseras. De flesta har säkert hört talas om objektorienterad programmering, som kortfattat handlar om att modularisera program efter de begrepp eller de data som hanteras. I slutändan är syftet i regel att lösa problem. Man strävar alltid efter att programmeringen ska vara lätt att överblicka, lätt att förstå, så felfri som möjligt och gärna ta så lite resurser i anspråk som möjligt.

En snabb tillbakablick på Internets framväxt

Det är nästan ofattbart hur stort Internet har blivit. Idag tar vi det enorma nätet, också kallat “World Wide Web” eller helt enkelt webben, mer eller mindre för givet. Internet har nuförtiden över två miljarder användare. Det är en naturlig del av våra liv med oändliga användningsområden. Därför kan det vara lämpligt att stanna upp, blicka tillbaka genom åren av explosionsartad utveckling, och ta upp historien om detta fantastiska nätverk.

Internets föregångare kallades Arpanet och skapades redan 1969. Det utvecklades faktiskt av amerikanska försvarets utvecklingsavdelning under kalla kriget. 1971 skickades det första e-post meddelandet via Arpanet, då mellan två bredvid varandra stående datorer. Några år senare bestod 75% av denna föregångares trafik av e-post.

Drömmen om att kunna kommunicera via datorer var i högsta grad levande under hela 1970-talet. Flera försök gjordes med tjänster över datanätverk. På 1980-talet var det främst universiteten i USA som blev den drivande kraften genom att de skapade ett datanät mellan sig. Föga förvånande började det spridas även till andra länders universitet och snart skapades det som vi idag kallar Internet.

Hemligheten till den snabba spridningen var sannolikt inte universiteten i sig, utan att det styrdes underifrån. Vem som helst kunde sätta upp nya tjänster, vilket bidrog till en väldigt intensiv konkurrens och utveckling. Snart hade webben ett väldigt stort utbud. Det verkliga genombrottet kom dock med sökmotorerna. 1994 kom de första. Plötsligt blev det betydligt enklare att hitta tjänster och innehåll i det ständigt växande nätet.

I början av 1990-talet började många människor utanför den akademiska världen använda Internet. Snart hade användningen mångdubblats på bara några få år. Det öppnade ögonen på stora investerare och företag som insåg framtidspotentialen. Fler och fler satsade rejält med resurser och kapital på att utveckla innehåll och tjänster för Internet.

Några framtidsförutsägelser slog dock inte in. Under 90-talet trodde många att Internet skulle bli ett verktyg för direktdemokrati och att traditionella massmedier skulle slås ut. Detta har ännu inte skett. Istället började de flesta använda Internet för mer vardagsnära saker, exempelvis shopping, umgänge med vänner (inte minst via sociala nätverk) eller att betala räkningar och dylikt.