Effektanalyser kan användas till väldigt mycket olika saker. Egentligen är själva meningen i ordet enkel att förklara. Precis som man hör på ordet effektanalys så handlar det om att analysera vad för typ av effekt någonting har på något annat. Man tillför någonting för att analysera och ser hur effektivt det är. För att ta ett exempel, kan man göra en effektanalys när det kommer till kostnader. Om man ska starta upp ett visst projekt vill man givetvis att det ska vara så billigt som möjligt, men när man försöker göra allt kostnadseffektivt kan effekten utebli.
Föreställ er en reklamkampanj där man lägger ut 10.000 kronor för att sprida budskapet att det är en ishockeymatch i Scandinavium. Matchen lockar då 5000 personer. Hade man istället hade satsat hela 30.000 kronor kanske man hade fått en fullsatt arena. Det är detta som effektanalyser är till för, det vill säga att förstå hur mycket effekt man får ut av en viss handling.
Effektanalyser kan givetvis även användas inom många andra områden. Ett av de vanligaste områdena torde vara när man mäter effekten i elektriska apparater, för att få reda på hur mycket energi som är effektiv i vissa sammanhang. Givetvis vill man att effekten skall vara så hög som möjligt. Om man till exempel tillför 100 watt i en apparat och den bara fungerar på halvfart, är effekten dålig. Nånstans spiller man en mängd med energi som egentligen skulle kunna användas för att få maskinen att fungera till fullo. I detta fall ska man göra en effektanalys och ta reda på var felet befinner sig. Är det maskinen som det är fel på? Kanske är det strömtillförseln som inte fungerar som den ska. Hur som helst kan en effektanalys hjälpa dig i ett läge som detta. Den är alltså till för att utreda orsak och verkan.
